Kolviks marker har historiskt sett legat under Hemmesta gård. Den kuperade terrängen har gett små möjligheter till odling, vilket kan förklara varför det finns så få uppgifter om bebyggelse här från tiden före förra sekelskiftet. Skriftliga källor anger att en båtsman bodde i Kolvik 1777 och 1791. Exakt var är okänt, men man kan inte utesluta att det rör sig om båtsmanstorpet vid Sjöliden strax söder om Kolvik.

I början av 1900-talet blev Kolvik attraktiv för villabebyggelse. År 1907 hade totalt 275 tomter avstyckats från Hemmesta gårds ägor för den tänkta villastaden. Förebilderna hade hämtats från Djursholm och Saltsjöbaden. Viktiga orsaker till projektet var det sjönära läget och tillgången på bra ångbåtsförbindelser samt inte minst planerna på en järnväg, ”Värmdö-banan”, till Ålstäket. Området sträckte sig från Sjöliden i söder till Hemmestaträsket/Tegelnora i norr. Försäljningen av tomterna kom i gång, men avstannade efter att järnvägsplanerna gick i stöpet 1909. Kvar från projektet finns enstaka större villor vid bl a Kolviks brygga. Nämnas bör också huset vid Kolviksvägens början som inrymt Kolviks handelsbod. Ett annat minne från projektet är det terränganpassade vägnätet.

Disponent Gustaf Bellander med familj flyttade till Kolvik 1910. Han anlade Kolviks ångsåg på udden norr om Blötviken. Timmer sågades upp från stockholmstrakten, men även från övriga Sverige, Finland och de baltiska länderna. Han drev även en kvarn som främst användes av de lokala bönderna. Den sista timmerskutan lämnade Kolvik 1947. År 1948 köpte Trygg Hansa ångsågen i avsikt att starta en fritidsanläggning för anställda på tomten. Disponentvillan inrymmer idag konferenslokaler.

På 1930-talet började Kolvik i likhet med t ex Torsby och Mörtnäs bebyggas med mindre fritidshus av sportstugekaraktär.